Hans ursprung är Kaldeisk, hans bröder är Assyrier och Syriane
Det var tidigt på morgonen en vinterdag 1985 då ett litet barn föddes i byn Ankawa, flera timmar bort låg huvudstaden Baghdad i Irak den gamla Mesopotamien. Ett Irak som växte sig allt starkare, ett Irak som var under utveckling, ett land där optimismen var ett vardagsting och livet var härligt att leva.
Det lilla barnet växte i en stor familj och en ännu större släkt, efter ett tag började barnet att gå för att sedan börja tala. Fyra år gammal lekte detta barn i trägården som tillhörde det lilla huset familjen levde i då helvetet plötsligt brakade loss, krig och ännu mera krig. Diktatorn Saddam Hussien hade bestämt sig för att börja erövra flera länder till en bekostnad av andras liv. Många skadades och ännu fler dog, det lilla barnet överlevde.
Anarki var förnamnet på det som hände och inte blev det bättre då den kurdiska befolkningen ville ha en del av kakan och började invadera delar av norra Irak. Det lilla barnet hade då vuxit och var ca: 7 år då kurderna gick in i Ankawa, det var en solig dag, solen hade precis tittat fram och fåglarna sjöng sina morgonsånger när en plötslig skottlossning äger rum och skräcken sprider sig i varenda blodåder, varenda nerv och hjärtat sjunker ner i magen av rädsla, det lilla barnet minns det som om det var igår…
Ett splittrad Irak där förtryck blev vardagsmat för de flesta invånarna, där ett perfekt liv byttes ut mot det värsta tänkbara scenariot. Den stora familjen som ingen kunde splittra på gick i bitar som ett glas som faller mot marken. Flera flydde ut ifrån landet och andra familjmedlemmar stannade kvar. Barnet stannade, huset han bodde i hade all glädje & skratt förvandlats till sorg och tårarna föll i floder, Familjen bröts upp och frågan alla ställde sig, skulle vi ses igen?
Ungefär 2 år senare kom beskedet, Familjen skulle resa, de skulle resa långt bort ifrån allt. Destination Turkiet och ett år där fick vara ett lärorikt år för det barnet som hade blivit en pojke på 10 år. I skuggan av allt levde hälften av familjen i den turkiska staden Mersin där den största rädslan var att inte bli upptäckt av polisen.
Den 23:e augusti 1996 var D-dagen för den snart 11-åriga pojken som gladligen ville resa, destination Sverige då, 20.30 svensk tid fick han åter krama om sin mamma och sina syskon och glädjetårar föll nedanför hans kinder, en fulländad familj som aldrig mer skulle splittras, ett urstarkt band skapades och ett nytt liv påbörjades.
Ett främmande land och pojken stod för stora utmaningar, 11 år och hela världens vägar låg under hans små fötter. Efter 13år i Sverige sitter han vid sin dator och skriver denna krönika. En krönika om hur hans liv förvandlades på flera olika sätt innan han till slut hittade rätt. 24 år gammal lever han i staden Eskilstuna, med sina 94 000 invånare i staden bygger han upp sin framtid där optimismen har återigen blivit en del av hans vardag. Hans ursprung är Kaldeisk, hans bröder är Assyrier och Syrianer, hans land heter Mesopotamien, civilisationens vagga, där allt en gång i tiden påbörjades.
Mitt namn är Sasan Jamil Haloya, det är en ÄRA att få jobba för Ankawa.com som skribent och krönikor och jag känner en stor stolthet och är väldigt glad över att ha fått ett sådant ärorikt uppdrag som detta. Detta blir min första krönika, men absolut inte den sista.
Må väl.
Sasan J. Haloya
Sasan@Ankawa.com
—————————-
Diskutera Sasans krönika här